|
Takurdit d isem ay ssexdamen i snat n tutlayin yettemcabin mliḥ, ttmeslayen-tent wazal n 13 n yimelyunen n yemdanen di tama-nni n Asya umi qqaren Kurdistan. Tamenzut d tutlayt takurmanjit (neɣ takurdit n ugafa-nord), ma d tis snat d tutlayt tasuranit (neɣ takurdit n wenẓul -sud), ay ttmeslayen wazal n 2.800.000 n yemdaben di Ɛiraq akk-d 3.000.000 n yemdanen di Iran.
Takurmanjit, tin ay ttmeslayen waṭas n medden, ad tt-naf dɣa s waṭas di ¨Tturk, anda ay llan 4 n yimelyunen n medden ay tt-yettmeslayen, deg ugafa n l' Ɛiraq, di Surya tt-ttmeslayen 500.000 n medden, di Arminya (100.000 n yemsiwlen) akk-d di Iran (100.000). Llan diɣ wid yettmeslayen takurdit takurmanjit di Jyurjya akk-d Azerbiǧan, maca ur neẓri ara acḥal, am akken ay llant diɣ trebbaɛ timecṭaḥ n Yikurdiyen ay izedɣen di tmura tiberr'aniyen (azal n 70.000 s ujemmal), ladɣa di Lubnan akk-d Turuft, deg Yiwunak Yedduklen (WDM) akk-d Kanada.
Ẓer kter...
|
|
Itran imeqqranen iweṣṣfen "talɣemt":
sbaɛ yetran n Ursa Maior rnu-yasen Arcturus
|
Itran n Imucaɣ
Imucaɣ, tamusni-nsen af yetran d tameqqrant, imi d itran i tniheddun asmi ttinigen deg lxali. Ula d Imucaɣ ufan deg igenni tirbaɛin n yetran yecban zund kra n tteṣṣwiṛat, am akken i txedmen si zik igduden nniḍen deg tmura nniḍen. Lɛibad neɣ lḥiwan neɣ tiɣawsiwin ẓran deg igenni, yal yiwen deg-sen yesɛa tadyant-is.
|
|
Talɣa:Tugna n ass-n/23 Meɣres 2010 |
|
Asqamu Unnig n Timmuzɣa ( HCA), yettheggi-d yiwet n rreḥba n udlis amaziɣ di temdint n Tubiret, ara yebdun seg wass n 2 alamma d 7 di maggu 2009. D timlilit tis 3 di temnaḍt-agi, imi, ɣef leḥsab n wakken i ɣ-d-yenna, Hamid Bilek, yiwen seg yimḍebbren n usqamu-agi « Tubiret d tamnaḍt i iqeddcen deg unnar n yidles amaziɣ, teḥwaǧ timliliyin yecban tigi ». Rreḥba-agi, tewwi-d kra n umaynut, imi ad ilin warrazen ara yettunefken ama i ungal ara d-yifriren neɣ i wammud n tullizin. Arraz yettwaheggan ad yili ɣef yisem n Mohand ou yidir Ait Amrane, i yellan d aqerru ɣef usqamu unnig n timmuzɣa uqbel ad teccelqef tmettant. Am akken daɣen ara d-tessemlilit rreḥba-agi imyura, imawlan n tezrigin d widak iqeddcen deg yidles amaziɣ. D tagnit ideg ara d-ilin yisaragen ɣef waṭas n temsal yerzan tutlayt n Massinissa, daɣ ad ilin yemyura ara d-yemmeslayen ɣef wungalen nsen. D ambeddel n tikta d tirmitin ara yesnernin mebla ccekk anadi d usufeɣ n yedlisen, imi ar ass-a, ilaq ad d-nini belli txus aṭas temkerḍit tamaziɣt, daɣ kra n wayen yesnernayen di tutlayt d tira. Imḍebbren n usqamu-agi heggan-d yiwet n temlilit s wazal-is, tin ara d-yeskeflen amezruy n Tubiret d yemdanen i s-igan ccan.
Ɣer tama n leqdic-agi, ad d-yili akka uselmed n tutlayt tamaziɣt, i wid iwumi ur tettunefk ara tegnit ad tt-ɣren deg uɣerbaz, ahat di 6 wussan ad lemden agemmay, ad ssiwḍen ad d-ɣren aḍris s tutlayt nsen. Am akken daɣen ara d-yili usqerdec n wawal ɣef usnerni n tmaziɣt di ttawila n Internet, imi d tidet, tettwaḥerrem seg uḥric-agi yuɣen timura irkelli.
Ad d-nesmekti kan belli rreḥba-agi tella-d yakan di Tubiret snat n tikwal uqbel ad truḥ ɣer Wehran d Bumerdas. D tuɣalin ara d-yerren afud i yimezdaɣ n Tubiret ad ddun ɣer zdat deg unadi, di tira d leqdic ɣef yidles nsen.
|
|
Talɣa:Awitay - Meɣres |
|
|
|
Mari-Lwiz Ṭawes Ɛemruc d tamyarut tamezwaut gar tlawin tizzayriyin daγen d tacennayt, tecna s taqbaylit. Tawes tlul di Tunes ass n 04 meγres 1913, temmut ass n 02 yebrir di Paris. Tawes d yelli-s n Belqasem akk d Fadma At Mansur, taddart-is d Iγil Ԑli (Bgayet).
Gar imyura n zik llan aṭas irgazen maca tilawin am akken ulac; tella yiwet kan : Faḍma Aït Manṣur, yemma-s n Ṭawes Marie Louise ak ad Jean Lmuhub Ɛemruc. Faḍma Aït Manṣur Ɛemṛuc d tameṭṭut tamezwarut i d-yuran tudert-is, i d-yennan tarmit-is, ayen tbub d wayen tengez se ass mi itlul di Tizi Hibel deg useggas 1883 almi d aseggas 1967 ass mi temmut deg Fransa. Imi baba-s i nekkṛ-itt, tudert-is tebda s unezgum ameqqran, tudert n iberdan d lehmum. Bac akken ur tt-iḥeqqeṛ yiwen, yemma-s tceyyɛ-tt ɣer ixxamen n igujilen ɣur iṛumiyen, ar Iwaḍiyen dɣa ar Larbεa n at Iraten uqbel sbiṭar n At Mengelet anida i telmed tafransist terna tessuden taflest n Ɛisa. Dina yakan i tezwej d Belqasem Ɛemṛuc i tt-yewwin ɣer taddart-is, Iγil Ɛli, uqbel tamurt n Tunes.
Tudert-is akk d umennuɣ, deg tazwara d amennuɣ an tgujilt mgal tasɣart-is tamcumt, zdat umennuɣ n Teqbaylit deg tallit n tesehrest akk d umennuɣ n tmasiḥt di tmurt n imeselmen …Tufa ddwa i tudert deg tira akk d isefra s Teqbaylit maca tella yiwet n tγawsa ur teǧǧi ara taqbaylit-is.
|
|
|
|
Amkan deg i nettmeslay ɣef tsanayt. |
|
" D ajraḍ sufella n waman, lembaver la teddun.
S lεesker d tirga yeɣman, s idammen d waldun.
Timura irumyen d-yegman d leğnas i yetthuddun.
Ayɣer levni n iɣerman, ma s tinɣin i tt-veddun?
Assen ur qudren talast, aɣref,
ur qudren kra yeddren..."
Sɣur Ferḥat Mhenni
Ɣrit akk...
|
|
|
Asenfar n twacult n Wiki
|
|
Wikipedia s tutlayin tiyaḍ
|
Wikipedia-yagi s Teqbaylit. Tebda deg mayu 2007, tura tesɛa 742 imagraden . LLant aṭas n Wikipediat tiyaḍ. Atent-id i yesɛan kter n imagraden:
Akk umuɣ
|
|